Det finns en rad meta-studier som tittar på ledarskapets negativa sidor och jämför dessa med ledarskapets positiva sidor. Man kan tydligt se att de negativa sidorna får negativa konsekvenser och att de positiva sidorna ger positva konsekvenser. Detta är föga förvånande. Så vad ska man fokusera på när man vill lära sig att bli en bättre ledare? Att utveckla de positiva sidorna eller att unvika de negativa? Vi säger att man ska fokusera på båda då effekterna i vissa fall är slående.
I detta inlägg ger vi exempel på sådant som är positiva beteenden bland ledare respektive negativa beteenden bland ledare och vilka effekter de får på följarna. Vi fokuserar på synen på ledaren, trivsel på jobbet, prestation i arbetet, en vilja att sluta sin anställning och byta arbetsgivare samt upplevd stress.
Ledarskapsforskarna Schyns och Shilling (2013) genomförde en meta-analys där ett flertal studier ingick. De kunde tydligt se att det var skillnad på om ledaren uppvisade negativa beteenden eller om ledaren uppvisade positiva beteende på en rad faktorer. Den som gav störst utslag var medarbetarnas attityder gentemot ledaren.
När ledaren uppvisade negativa beteenden mot sin personal beskrev medarbetarna en negativ syn på sin ledare. Missnöjet var stort i relation till hur de uppfattade ledarens negativa beteenden. När ledaren uppvisade positiva beteenden var medarbetarnas beskrivning av ledaren mycket positivt. De var tillfreds med ledaren i en ännu högre utsträckning än de som varit missnöjda med sin ledare.
En enkel slutsats är att om man behandlar sina medaberater illa och i övrigt uppvisar vad som kan uppfattas som ett negativt beteende så kommer medarbaterna att ha negativa attityder mot sin ledare. Man ska helt enkelt behandla sina medarbetare väl om man vill att de ska ha en positvi attityd.
Medans det är ganska väntat att en otrevlig ledare blir uppfattad som otrevlig är det itne självklart att medarbetarnas välbefinnande och att de trivs på jobbet inte vara så starkt kopplat till ledarens beteende. Schyns och Shilling fann att det var relativt tydliga utslag här också.
Ledare som uppvisar negativa beteenden mot sina medarbetare bidrar till att medarbetarna får minskat välbefinnande och att de är mindre tillfreds med sin arbetsplats.
Ledare som uppvisar positiva beteende mot sina medarbetare bidrar till medarbetarnas ökade välbefinnande och att de trivs på jobbet.
Man kan framför allt säga att ett positivt beteende leder till en ökad trivsel på jobbet medan ett negativt beteende framför allt leder till minskat välbefinnande.
Som en följd av trivsel och välbefinnande kan man tänka sig att medarbetarna vill stanna kvar på sin arbetsplats och därtill engagerar sig i sin jobb/sina arbetsuppgifter. Detta visar sig vara fallet. Ledare som uppvisar ett positivt beteende har medarbetare som stannar och som engagera sig i jobbet.
Ledare som uppvisar ett negativt beteende får medarbetare som faktsikt lämnar abretsplatsen eller tänker på att göra det. De får också medarbetare som är oengagerade.
De främsta tendenserna är att ledare med negativa beteenden får medarbetare som vill sluta medan ledare med positiva beteende får medarbetare som engagerar sig.
Den faktor som är minst påverkad av ledares negativa och positiva beteenden är den enskilda medarbetarens arbetsprestation. Ändå finns det tydliga signifikanta tendenser.
Ledare som uppvisar negativa beteenden får medarbetare som presterar sämre. Kanske inte så konstigt när de inte känner sig engagerade eller mår bra på jobbet.
Ledare som uppvisar positiva beteenden får medarbetare som presterar bättre. De blir positivt bemötta, trivs på jobbet och är engagerade vilket inte helt oväntat leder till en högre prestationsgrad.
I en metastudie genomförd av Joseph och medarbetare (2015) tittade de på om ledare uppvisar glädje eller om de uppvisar negativa känslor. Hur hänger detta ihop med ledarskap generellt och med effektivt ledarskap i synnerhet?
Positiva känslor, som glädje, är positivt associerat med ledarskap i allmänhet och med effektivt ledarskap i synnerhet. Detta innebär att ledare som uppvisar positiva känslor i sitt ledarskap också har lyckas med sina uppgifter som att nå organisationens mål.
Negativa känslor, som att vara arg och irriterad, är negativt associerad med ledarskap i allmänhet och med effektivt ledarskap i synnerhet. De ledare som uppvisar negativa känslor är mindre framgångsrika med att uppnå organisationens mål.
De positiva känslorna har en starkare effekt på att lyckas än de negativa känslorna har på att misslyckas som ledare.
Harms och medarbetare (2017) finner i sin metaanalys att stressade ledare uppvisar ett sämre ledarskap. De gör antagandet att det beror på att stress gör oss sämre på att handskas med det kognitiva och med relationer.
Ledare som upplever stress uppvisar också ett stressat beteende. Detta i sin tur märker medarbetarna av. Stressade ledare beskrivs i termer av ett nagetivt ledarskap (ett ledarskap som inte fungerar).
Ett ledarskap som inte fungerar som en följd av att ledaren är stressad medför också att medarbetarna blir stressade alternativt inte kan utföra sitt arbete på ett bra sätt.
Den stress som ledaren upplever, och framför allt visar, sprider sig som ringar på vattnet. Från ledare till medarbetare. Det skadar hela organisationen.
Harms och kollegor (2017) menar att stressade ledare inte kan utföra ett ledarskap som går i linje med kända ledarskapsmodeller som trasnformativt ledarskap och LMX. Det finns alltså en negativ korrelation mellan ledarens stress och dessa båda ledarskapsmodellerna.
När transformativt ledarskap och LMX fungerar som de ska medför de en rad positiva effekter på medarbetarna och organisationen. Vid stress upphör dessa effekter.
Transformativt ledarskap och LMX är alltså former av ledarskap som existerar utan stress, med låg stress eller bland ledare som är stresståliga.
Från ovan tre studier kan man dra följande slutsatser:
Negativt beteende (oavsett om det är avsiktliga illvilliga handlingar, en stressad ledare eller en sur ledare) medför en rad negativa effekter på organisationen och medarbetarna. Det man framför allt kan se är att det leder till minskat välbefinnande bland medarbetarna och en vilja att byta arbetsgivare.
Positiva beteenden (oavsett om det är avsiktliga välvilliga handlingar, en lugn ledare eller en glad ledare) medför en rad positiva effekter på organisationen och medarbetarna. Det mest slående är att en glad ledare är en effektiv ledare samt att den ledare som uppvisar positiva beteenden får medabretare som är engagerade och trivs på jobbet.
Lär dig stresshantering både för din egen skull och för dina medarbetares skull. Ett sätt att hantera stress är att vara glad oftare. Ett annat sätt är att inte ta på sig för mycket arbete.
En lärdom är att man både ska öka de positiva beteendena som ledare och minska de negativa. Det ger bäst effekt. Man behöver också inse att dessa beteenden är möjliga att förändra till det bättre. Man är inte offer för omständigheter.
I våra ledarskapskurser kan vi ta upp frågor av dessa slag för att reducera eller förebygga de negativa effekterna.